2011

Oookej. Dags för årsredovisning. Puh. Det har hänt rätt mycket det här året. Både bra saker och jobbiga. Och saker som var både och.

Jag tog studieuppehåll och bokade en resa till nya zeeland. Det var väldigt fint.
Jag och en tjej jag träffade hyrde en bil och härjade runt. Jag gick i berg, hoppade fallskärm, hängde med rowan, klättrade och drack bärs. Men jag hade lite hemlängtan och fick det sämsta beviset på att distansförhållande inte är en typisk enkel grej. Sen hade mina föräldrar skiljt sig när jag kom hem. Det var iofs ett väldigt bra beslut tycker jag, men inte så kul besked att få just då.
I alla fall, tack för att ni gjorde det.

Sen blev det vår och sommar och saker ordnade upp sig lite och jag skaffade en kolonilott med bästa erik. Grävde, planterade och blev bjuden på kaffe av polarn i huset breve.
Och klättrade, gjorde fina fynd i containern och jobbade så lite som möjligt.
Hängde i malmö, råkade hamna på roskilde, cyklade från uppsala till sommarstugan 13 mil bort i ett svep av bara farten.

Det tog slut mellan mig och B, vilket jag mest var lättad över just då.

Åkte hem till falun, rotade och rensade och packade bland alla miljarders grejer, plockade blåbär, paddlade en massa kajak och hade det riktigt smutt.

Sen var det pride, vilket innebar öl, fest och reunion med en fantastisk person jag inte trodde jag skulle hänga med igen. Så det var väldigt bra.
När pride var över åkte jag hem och flyttade från djäknegatan till flogsta på cykel. Som gick sönder. Men vi hade väldigt kul.

Och jag och ellen åkte till abisko, vandrade bland aerosol och lämmlar, drack likör och frös lite lagom mycket.

Sen började skolan igen, och jag blev asdeppig. Tidigare nämnda avslut hade sitt emotionella efterspel, vilket sög. Och så var det allmän höst och låga serotoninnivåer. Tur jag hade bästa praktiken och världens bästa polare.
Mitt i alltihopa var det ganska bra ibland också, jag klättrade som fan, träffade massa fint folk och hängde hemma i mysigaste fjärsen. Och firade fem år med en av de bästa vännerna jag nånsin haft.
Som ett trollslag efter ett viktigt snack blev allt mycket lättare igen, jag klättrade på, gjorde pisstråkiga skolgrejer med svinroligaste uppsatspartnern. Träffade ännu mer fint folk, drack bärs och myste runt.

Och nu är året snart slut. Jag är väldigt glad att jag lever det liv jag lever, även om det är väldigt jobbigt ibland.
slutsatser:

• Världen, folket, klättringen, ölen och odlingen, låt oss alltid vara tillsammans.
• Jag tänker att det här med en nära relation + en annan sida av jorden är en grej jag kanske borde göra på nåt annat sätt, om jag inte provat det en gång för mycket.
• Och jag gillar inte att saker först bara finns så inihelvete mycket, och sen bara inte finns alls. Jag tycker inte det ska behöva vara så.
• Mina bipolära tendenser är inte att leka med, och fan ska ta sig i brasan för att reda upp det här.
• Jag har fantastiskt fina vänner och världens bästa familj. Det är ändå det som betyder nåt.

Tack för det.

Och så nyårslöftena:

Jag lovar att inte börja träna mer, gå ner i vikt eller sluta röka. Bra, då har vi rett ut det.