brat-koma

jag tycker det borde finnas nån slags regel alltså, att varken brats eller hippies får vara inne på fejjan och vara inaktiva, särskilt inte om den antingen braten eller hippien är inne på fejjan samtidigt och riskerar att hamna i koma om viss kommunikation inte bedrivs.

mutter...morr...thailand...snyft..

jag vet inte hur lite tid det ens har gått men jag har redan förvandlats till nå slags emo-kid som går och lägger mig klockan sju på morgonen, sover tills sven kommer och räddar mig med en tetra vin klockan sex och nu sitter och skriver deppade blogginlägg.
klockan är klockan fyra igen och jag som hade seriösa planer på att ta tag i mitt liv imorrn, tvätta, äta seriös mat och fixa seriösa saker på stan, kanske bäst att börja med att sova lite.

ja det här är jobbigt. fett jobbigt.
svinottor, enköping, matlådor, höstlöv kom och rädda mig men skicka mig hellre till thailand

(men hmm... disa, kände du inte såhär när du kom hem från spanien i vintras oxå, är det kanske inte därför du till exempel trott det är december i flera dagar?)
...jo, men fatta vad grymt det vore om det var december, då blir det ju snart sommar igen och braten kommer hem när som helst.

dagens cred: sven, du är en riktig kompis!

jaha, hurra!, och va?

jaha.
så kom jag hem från canada (och hav förstaelse for att jag inte hittar tillbaka till vanliga svenska bokstaver pa en gang, eller det svenska spraket hela tiden heller for den delen)
och lika mycket som det var den grymmaste resan jag varit pa, kanns det overkligt att den verkligen hande over huvudtaget. jag var ju sjalv, men inte ensam, hela resan, och har ju ingen som vet allt som hände och allt jag upplevde.
en del vet ju mer än andra, men hur ska det nånsin gå att gora alla experiences rättvisa nar jag berättar om dem?
hur avhandlar en en empirisk studie i serendipity?

nu låter jag mer melankolisk än vad jag egentligen är for egentligen ar jag sjukt lycklig over allt som hande, det ar bara konstigt att komma hem. allt ar som vanligt men anda inte.
eller sa kan det ju vara jag som ar same same but different.

hurra!
först traffar jag en brat, och det hela slutade med teorin att hela canadaresan egentligen var en lang kurs i att skriva karleksbrev, av vilka det skrivits ungefär 50 under 75 dagar (MVG)
sa till slut sjunger flamingokören sunes sommar-themet i bögringen pa t-centraeln och en hippie och en brat fattar ingenting i tva och en halv dag. vissa händelser och saker är dock solklara:

• det finns ett mycket trevligt forvaringsskåp på t-centralen som inte tar ens pengar men forvarar ens väska ändå.
• hallon med smak av kemi is still going strong
• olika övertalningskampanjer pågår ständigt, antingen att braten ska stanna i landet eller att även hippien ska fly det(igen). trots intensiv lobbyverksamhet vinner ingen eller ja dt får vi ju se)
  
• det går alldeles utmarkt att äta sconesfrukost sju på kvallen. missades jetlaget från flygningen gick det ju att skaffa sig på annat sätt.
  
• "thailand" är den nya svordomen
• var fanns sune, idgie och ruth när de som bäst behövdes da? va??
  
• en viss väldigt klassisk och valdigt viktig lapp skrivs för att på ett lagom klyschigt sätt få fram viktig information en gång for alla.
• Pudding är najs, men det finns bara en P.
• byteshandel förstår du dig på, din fähund (aha, var är det citatet från då?) armaniklocka mot ett par gamla trasiga lappade shorts. mohohaha...
  

va?
hallå var är de skitstora bergen och sjöarna? måste man verkligen ha fler saker än vad som går att ta med sig upp i en björk?
fattar du att fyra månader i princip är ett halvår och att du kommer blivit attackerad av en strand-apa som dunkar dig i huvet med en kokosnöt så du glommer bort mig precis innan du ska hem?
och varför thailand av alla ställen, vad är det för fasoner? kan du inte åka hem till mig istället?
ska jag verkligen plugga, till sjuksyrra, ska inte jag plocka grönkål in the nude och jonglera vid vägkanten istället?

egentligen är ju allt bara konstigt for att jag hela tiden lever i en bubbla av surrealism nuförtiden, och omställningar är ju alltid jobbiga. snart ska det borja pendlas till enköping med sven och da blir nog allt (nastan) som det ska, fast pa ett nytt sätt.
och nej, en får inte roligare än en gör sig!


...mutter mutter thailand mutter...

utan snus i (snart) tio veckor (semesterteaser #2)

inte for att jag brukar snusa sadar jattemycket, men anda.

om exakt en vecka kommer jag hem. skitkonstigt. jag bade vill och vill inte alls.

(och jag har ju inte bloggat pa hur lange som helst sa jag har for tillfallet en smarre blackout i bloggkonsten (for karleksbrev ar ju inte riktigt samma sak) och jag undrar i mitt stilla sinne om nagon ens laser den har bloggen langre. gor ni det?)

for att locka folk tillbaka (och for att jag pa nat vis ska veta var jag ska borja nar ni kommer fraga hur det var i canada) kan jag erbjuda en fin sortering av foljande historier:

* hur jag hamnade pa en halvnaken fest mitt i bergen
* nar jag hade en close encounter med en stor maskin pa ett ganska laskigt vis
* nar jag efter intag av *piip* lurade upp jesus pa en bergstopp
* hur ett pyjamasparty med en fyraaring gar till

eller nat i den stilen (det finns typ tusen till)

vidare kan jag forsoka upplysa er om antalet kilo lort som fastnar under naglar och i haret och pa manga andra stallen nar en envisas med top soil, fjordhastar och hippies. lort som sedermera kommer importeras till sverige och saljas som souvenir for ett rigorost hektopris.

pa torsdag borjar jag fara hem genom att aka till nelson, talta i en just nu okand manniskas tradgard, bila med denna okanda manniska till vancouver, ata pizza med en enhjulande van, aka greyhoundbuss till seattle och forhoppningsvis sova hela flygresan.
hemkomsten ar beraknad den 25 agusti klockan elva.
ta det bara inte personligt om du ringer mellan typ 12 den 25:e och 12 den 28:e agusti och jag inte ar sadar jatte-telefonpratigsocial. jag kommer ha finbesok av en brat fran danderyd och du skulle heller inte vilja prata med nan annan om denna brat skulle aka till thailand i ett halvar efter tre dagar hemma.

nej nu far det racka, en ska inte ta ut sig alldeles.

taklagsfest ska ni ha, och valkammad utter!