jaha, hurra!, och va?

jaha.
så kom jag hem från canada (och hav förstaelse for att jag inte hittar tillbaka till vanliga svenska bokstaver pa en gang, eller det svenska spraket hela tiden heller for den delen)
och lika mycket som det var den grymmaste resan jag varit pa, kanns det overkligt att den verkligen hande over huvudtaget. jag var ju sjalv, men inte ensam, hela resan, och har ju ingen som vet allt som hände och allt jag upplevde.
en del vet ju mer än andra, men hur ska det nånsin gå att gora alla experiences rättvisa nar jag berättar om dem?
hur avhandlar en en empirisk studie i serendipity?

nu låter jag mer melankolisk än vad jag egentligen är for egentligen ar jag sjukt lycklig over allt som hande, det ar bara konstigt att komma hem. allt ar som vanligt men anda inte.
eller sa kan det ju vara jag som ar same same but different.

hurra!
först traffar jag en brat, och det hela slutade med teorin att hela canadaresan egentligen var en lang kurs i att skriva karleksbrev, av vilka det skrivits ungefär 50 under 75 dagar (MVG)
sa till slut sjunger flamingokören sunes sommar-themet i bögringen pa t-centraeln och en hippie och en brat fattar ingenting i tva och en halv dag. vissa händelser och saker är dock solklara:

• det finns ett mycket trevligt forvaringsskåp på t-centralen som inte tar ens pengar men forvarar ens väska ändå.
• hallon med smak av kemi is still going strong
• olika övertalningskampanjer pågår ständigt, antingen att braten ska stanna i landet eller att även hippien ska fly det(igen). trots intensiv lobbyverksamhet vinner ingen eller ja dt får vi ju se)
  
• det går alldeles utmarkt att äta sconesfrukost sju på kvallen. missades jetlaget från flygningen gick det ju att skaffa sig på annat sätt.
  
• "thailand" är den nya svordomen
• var fanns sune, idgie och ruth när de som bäst behövdes da? va??
  
• en viss väldigt klassisk och valdigt viktig lapp skrivs för att på ett lagom klyschigt sätt få fram viktig information en gång for alla.
• Pudding är najs, men det finns bara en P.
• byteshandel förstår du dig på, din fähund (aha, var är det citatet från då?) armaniklocka mot ett par gamla trasiga lappade shorts. mohohaha...
  

va?
hallå var är de skitstora bergen och sjöarna? måste man verkligen ha fler saker än vad som går att ta med sig upp i en björk?
fattar du att fyra månader i princip är ett halvår och att du kommer blivit attackerad av en strand-apa som dunkar dig i huvet med en kokosnöt så du glommer bort mig precis innan du ska hem?
och varför thailand av alla ställen, vad är det för fasoner? kan du inte åka hem till mig istället?
ska jag verkligen plugga, till sjuksyrra, ska inte jag plocka grönkål in the nude och jonglera vid vägkanten istället?

egentligen är ju allt bara konstigt for att jag hela tiden lever i en bubbla av surrealism nuförtiden, och omställningar är ju alltid jobbiga. snart ska det borja pendlas till enköping med sven och da blir nog allt (nastan) som det ska, fast pa ett nytt sätt.
och nej, en får inte roligare än en gör sig!


...mutter mutter thailand mutter...