juulen

såhär såg det ut vid runn i juni

en morgon när den var alldeles min
och jag skulle ut på en tidig tur med kajaken

här är samma ställe den 25 december

sammanfattningsvis kan jag ju säga att jag blev någon sorts zombie när jag kom hem. rent principiellt inget plugg, väldigt mycket blod just kring tarmkexet av julsushi och långkål och inte i huvet - och en onepiece.
jag skyller "näejagstannarhemmaochsomnarhalvtioframförtevenpåjuldagen" på den eminenta randiga onepiece jag fick av min kära mor i julklapp. jag gillar ju det här med overaller alltså.
och jag har en teori. om jag klär mig ordentligt, då beter jag mig ordentligt. eller det finns större chans att jag beter mig som folk.

om jag klär mig som en teletubbie, då blir resultatet därefter.
(och jag falsifierar härmed min hypotes genom att konstatera att jag suttit med hela och rena och dessutom förhållandevis tajta kläder hela dagen i tysta läsesalen på bmc och inte fått gjort ett skit).

så jag gick runt och såg ut som en trött teletubbie (och gör fortfarande), åt mat och sov. because im worth it.
såvärst mycket utförsåkande blev det inte, men väldigt trevligt var det ändå. jag gjorde en pepparkaka som såg ut som ett tarmsystem. och så stoppade jag pinnar i min brors byxor. och kollade på teve med bästa katten.

idag är det dan före dopparedan. på torsdag ska jag doppa mitt huvud ner i en tenta och sen ner i ett ölstop.
till detta har jag skrivit en låt eftersom jag inte kan plugga längre tajta byxor till trots. misströsta inte, mitt vackra anlete uppenbarar sig efter några sekunder.