tisdag 17 mars 2009

elvis lever!!!

helgens ssk-gask hedrades med denna utstyrsel, funnen i norrlands spexförråd. och oj oj så skoj det var.
kvällarnas kväll innehöll i kronologisk ordning:


* att jag först snackade med lasse holm och sen gick in i en dörr fylld med fuskrök, och kom ut på en scen iklädd ovan visade fantastiska overall, löspolisonger, lösfransar och diverse glitter, sjungandes "a little less conversation"
* kopiösa mängder kex, ost och vin hos en klasskompis
* intågande på v-dala till en mängd blickar som inte förståd vem jag var, och sen började tokskratta (jag förstod inte heller vem jag var, reds anm)


* posande vid långbordet (och överallt överhuvudtaget) med bästaste amanda


  • uppträdande med näsflöjt och ukulele av ringblomme-martin


    * utdelande av guldkatetrar (till mig!!! det var det värsta) och jag är inte alls lika skeptisk som jag ser ut på bilden, bara förundrad över denna otroligt hedrande utmärkelse. nu har katetern fått en hederplats på min vägg :)

* ja och sen urartade det hela, mycket på grund av det på äkta gask-vis vilda blandande av olika sorters alkohol, men även på grund av den eminenta dansmusiken och den översvallande glädjen hos studenter som beter sig som studenter bör. och icke att förglömma, är en iklädd elvis-overall blir allt per automatik sjukt kul!

***

igår var jag på träning på det där stället jag bärjat träna på som jag aldrig lär mig namnet på. men det var iallafall gympa av puls-art. inte min grej det där egentligen, men i brist på annat tar jag det som erbjuds tills det blir lagom varmt att träna utomhus/tills jag styrt upp nåt annat.

hur som helst, det var världens coolaste tant där. hon var kanske nitti år, jätteliten och hade ett sånt här ansikte där hakan och näsan skjuter ut jättelångt bara för att hon inte har några tänder. och hon kämpade på där bland alla anda ambitiösa motionärer i flashiga kläder. så jäkla cool människa, som inte bara lägger ner för att hon blivit gammal utan härjar på (förvisso i ultrarapid) och håller igång. jag skulle inte bli förvånad om jag möte henne på afrodansen oxå :)
dessutom var ledaren grym, en kanske 35-åring med ölkagge som i tid och otid brast ut i falsett-glädjetjut (fast handlar det om falsett-tjut är det aldrig i otid), och dessutom spelade han en massa pudelrockgitarrsolon under hela passet. me like!

livet består av idel glädjeämnen: nu ska jag prova om det går att ha shorts utan långkalsonger utomhus/hämta dvitamin/lyssna på fåglarna/hämta posten.

tchüß!!!

1 kommentar:

  1. Fan vad glad jag var att jag hade dig som bordskamrat. Hur i hela friden hade kvällen blivit annars funderar jag på! :P

    SvaraRadera

say it! (och vinn unika handarbeten!)