så det känns som att jag i princip fattat galoppen för det vi haft hittills på kursen och nu mest sitter och snappar upp mer eller mindre väsentliga detaljer (för när jag väl fattat lite kan jag lixom inte bärja mig)
idag var det dags för party, och det utspelade sig på patologen.
yes yes vi var på obduktion.
det är egentligen en väldigt konstig grej att stå och kolla på en död människa och dess inre organ bli uppcuttade och undersökta. bara för några dagar sen var det en människa som levde och nu är det lixom bara en kropp som innehåller allt det där en läser om dagarna i ända. alldeles säkert skulle det inte gå så bra alls om det var nån en kände eller kanske fick se ansiktet på. det är en spännande gräns mellan liv och kropp, och spännande mekanismer i det egna huvet som gör att det inte alls känns läskigt att se alla inälvor bli uppskurna och undersökta, kolla in i kraniet och klämma på bukfettet. se tatueringen personen hade och se hårtestar sticka fram bakom skynket som täcker ansiktet, klämma på hjärnan och se något som ser ut som svartvinbärssylt komma ur aortan när den snittas upp.
jag tycker det är grymt fascinerande (fastän det luktar som det gjorde utanför korvfabriken som låg på min gymnasieskolväg).
och jag fattar fortfarande inte att allt det får plats där inne, att det funkar, vi är ju verkligen maskiner som skulle kunna kola när som helst. det är inte mycket som krävs för att hela maskineriet ska balla ur. därför tycker jag att alla ska vara lite mer tacksamma och glada här i livet, det hade kunnat vara jobbigare.
nu har jag gett mig själv ledigt för resten av dagen och planerar att:
- sy en glossy bikini av lite rester av ett tyg som är med i spexet
- skriva mail
- titta med tindrande ögon på mitt fina flamingo-änglaspel jag fick av min ömma moder i födelsedagspresent
- hämta paula på stationen
- fira kValborg
tallyho!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
say it! (och vinn unika handarbeten!)