dagens tankar på BMC

idag hade vi tre föreläsningar i samma sal.
den första handlade om att det är fult att fuska. det är det ju, särskilt när en läser ett program med en massa saker en vill kunna.
den andra handlade om etik och etik i ett genusperspektiv. det är schysst att de utgår från att ingen vet nånting, då kan jag breda ut armarna över bänken och samtidigt som jag lägger ärmen i mitt nyss ratade kemiskt jordgubbiga tuggummi jag just lagt där, fundera på varför det sitter politiska klistermärken tio meter upp längs väggen.
hur kom de dit lixom, hade de en jättelång pinne? eller är det vaktmästaren som sätter upp dem i smyg?

det roligaste idag var ändå den skitstora modellen av vad det nu var som upptog ett helt hörn nere där föreläsaren stod. ungefär två meter hög på en ställning satt en gigantisk plastgrunka som vid min närmaste eftertanke såg ut som det gula på den här.
fast med den spetsigaste änden neråt, och resten av kroppsdelen avcuttad. dessutom satt det en del gamla sladdar i olika färger systematiskt inpetade i plasten, som för att illustrera nervändar som går ut och in. min slutsats var alltså att modellen gestaltade hjärnstammen.
en i min klass som alltid ställer en massa frågor, frågade vad just detta var i början av första föreläsningen och fick lovat att det skulle tas reda på.

på eftermiddagen hade vi en lektion i att granska vetenskapliga artiklar, med en professor i vårdvetenskap, även barnmorska som jobbar på studenthälsan.
och som på många sätt påminner om min stackars svenskalärare i gymnasiet (ni som känner mig har nog hört nog om denna)
hennes första ord till oss var "trösta patienten", "lyssna på patienten", "sprita händerna" och "använd kondom", för "nu när ni kommer till uppsala och kanske har börjat leta efter en livspartner (läs: kommer ni ju knulla runt av hjärtans lust), kan det vara trevligt om det inte får några otrevliga konsekvenser". ganska sympatiska råd.
men inget sympatiskt varar för evigt, ibland kan det ta slut under samma föreläsning

föreläsningen handlade i det stora hela om hur man känner igen en vetenskaplig artikel vilken exemplifierades av en av henne författad artikel om kvinnliga studenters sexualvanor. mellan varven fick hon in lite skryt om hur hon minsann fått sin första forskning publicerad. jag riktade min uppmärksamhet mot klistermärkena. och plastgrunkan i hörnet, och blev med min basala naturkunskap B-biologi-allmänbildning mer och mer säker på att det var hjärnstammen det var.
i slutet på föreläsningen frågade kvinnan i min klass (som jag inte vet vad hon heter, men cred till dig!) återigen vad det var för nåt.
då kommer professorn, barnmorskan på studenthälsan och säger att jag funderade lite på det här och jag tänker att det här (pekar på nån bit på baksidan) måste vara svansbenet, och det här (pekat på hela delen som skjuter ner, alltså vad jag anser vara förlängda märgen), är urinblåsan.
och när jag högljudd säger neeeee! över hela salen med hundra studenter, säger hon att
"jag har ju riktat in mitt liv på eheh så att säga bäckenområdet, hela mitt liv, så jag tänkte så."

alltså hallå i huvet???!!!

• är man för det första sjuksköterska, så har man läst anatomi, eller gick hon inte på föreläsningen om att man inte får fuska sig fram?

• är man för det andra barnmorska så måste man väl om någon veta att urinblåsan och svanskotorna inte ser ut som hjärnstammen?

• för det tredje, jobbar man på studenthälsan dit tusentals människor som innehar mänsklig biologi går, är man inte typ skyldig då att veta hur ens arbetsområde ser ut rent biologiskt?

• är man för det fjärde inte ganska bortkommen om man inte på ett ungefär vet hur den mänskliga kroppens uppbyggnad ser ut över huvudtaget?

jag tycker över huvudtaget att människor som jobbar ingående vetenskapligt med saker som i sig är väldigt praktiska, allmänna och kroppsliga,(ovanstående person, politiker osv.), borde ta sig en titt på hur det verkligen är lite oftare, utan att titta med sina vetenskapliga ögon eller se vad de vill se istället för vad som egentligen finns.

jag tänker då aldrig gå till en gynundersökning igen ifall folk tror att jag har urinblåsan i huvet och svanskotan i hypotalamus.