såklart måste jag plocka varenda kantarell jag ser bara för att jag blir så till mig av att hitta just sådana (möjligtvis kan det komma en förklaring till min fetish för mycket mycket små svampar lite längre ner i inlägget).
igår gick jag vilse i skogen i tre timmar och släpade hem en korg full med trattisar, yttepyttekantareller, mini-taggsvamp och ett antal blodriskor med medföljande maskar i. och på vägen hem från en annan del av uppsala i morse hittade jag lite bläcksvampar...
...vilket leder mig osökt in på dagens lunch som bestod av smörstekt taggsvamp+kantareller+bläcksvamp+grönkremla med gräslök o hembakt bröd. och så kaffe på det i min flamingomugg.
när jag precis skulle sätta mig utbrast jag ett slags konstigt positivt grymtande och sa att det är så jäkla gött när en vet att en ska få käka nåt som är så jäkla gött! varpå johanna kontrade med frågan "är det för att du oftast äter äcklig mat annars?" vilket sa oerhört mycket om mitt vanliga robotmässiga tillagande och intagande av näring, och väldigt mycket om denna kombos iakttagelseförmåga av just detta :)
hur som helst, nu har jag iallafall perversa mängder svamp som ligger och knådas i min magsäck och ännu mer som torkar på min svamptork gjord av en lastpall och ett lakan. och mer ska det bli för imorrn ska jag ut och plocka alla trattisar som precis sugit åt sig senaste dagarnas regn. i like.
svampplockning är lixom en mix av det som är det fina här i livet:
- vara ute, kanske ta med sig en termos varm choklad och sitta där på en stubbe och kosa sig
- lära sig nya svampar hela tiden = mad skills allmänbildning
- gratis mat, och vi vet ju vad jag tycker om den saken
för att fortsätta på ämnet fungi (ja, jag har börjat se trattisar framför mig när jag sluter ögonen)... en dag när jag var ute i skogen hittade jag en SJUKT STOR SVAMP, hatten var säkert 30 cm i diameter och foten säkert 20 cm hög. den ska jag ha, tänkte jag och stövlade fram och tog upp den, för att omedelbart fyllas av någon slags panik/äckelkänsla/fobisk ryckning och slänga iväg svampen så att den, knusad mot närmsta sten, inte skulle kunna göra någon skada.
ursäkta mig men vad fan var det som hände???
den där svampen som uppenbarligen led av gigantism och akromegali på samma gång fick mig reagera likadant som spindlar får mig att reagera när de dyker upp från ingenstans och vill käka upp mig. det bara kändes som att svampen skulle ta över mig, den var lixom omänsklig. den skulle göra något hemskt med mitt liv och den värld jag lever i. typ som en alliansregering.
fast i och för sig. då blir jag hellre ägd av en jättebamsing till stensopp.
SUG PÅ DEN, ALLIANS-HELVETE!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
say it! (och vinn unika handarbeten!)