söndag 27 september 2009

OCD i norrköping

det finns vissa saker som är obligatoriska här i livet, särskilt när en kommer till norrköping. senaste två åren har jag åkt dit regelbundet för att hälsa på kvinnorna i mitt liv som envisas med att hänga i östergötland (fast det gör ju inte så mycket, norrköping är en ganska mysig stad)
så under tiden har det utkristalliserat sig ett visst mönster av aktiviteter som måste idkas under varje besök (det kan ju vara så att dessa aktiviteter samstämmer med det som är viktigt här i livet, men det är ett slumpmässigt sammanträffande (not!))
  • att bli hämtad på stationen av en fjälla med mer eller mindre lockigt hår.
  • att med någon, eller båda av dessa bönor, dricka groteska mängder kaffe, vilket sedan upprepar sig ett antal gånger under vistelsen
  • att på samma sätt som att kaffet är ett stadigt inslag, balla ur/tokskratta/internskämta osv så att nämnda kaffe nästan kommer ut genom näsan
  • att besöka någon av stadens second hand affärer och prova konstiga skidoveraller, köpa konstiga presenter till folk och kanske gigantiska lampskärmar i guldfärgad plysch
  • att dricka en massa oboy med frida. jag måste ha i mer pulver än vad som egentligen går och frida måste klaga på det och jag måste säga att det är bara för att jag ska få ha min mugg för mig själv
  • att äta jättemycket pizza med en massa extra ost. (extra bra att frida bor precis ovanpå pizzerian). och att äta jättemycket popcorn.
  • att skeda
  • att dricka massa öl eller vin eller vad som nu bjuds på det ena eller andra stället, med allt vad denna berusning innebär och det kan man inte så noga veta vad det blir, men kul blir det! sen ligga bakisdäckad och kolla på hyrfilm eller diverse repriser dagen efter
  • att det ska klämmas både lite här och lite där
vad kan en mer begära lixom?
(har jag glömt nåt?)

tisdag 22 september 2009

snor etc osv

det ypperligaste beviset på att en håller sig med en riktig kompis:
en får snyta sig i vederbörandes tröja om en är ledsen.

***
idag fick jag G i halvtid på praktiken. först trodde jag att det skulle bli totalgrillning och domedag, ungefär som jag trodde att själva praktiken skulle bli också, men se så kul ska vi inte ha det. (fast det blir ju när en tänker på't i efterhand mycket skojigare att få höra att det gick bra om en trott det motsatta innan). iallafall satt min handledare, en slags praktikansvarig och jag i ett rum som var litet och kvavt (inbillade jag mig) och pratade om hur jag nu betedde mig. och såklart hade jag inget att varken noja över eller skämmas för.
förutom svinottemorgnarna, särskilt när folk lyckas vara hyfsat friska och inte läggs in på intensiven(=jättelugnt=ögonlocken faller ner) är jag mycket nöjd med det hela. folket och platsen och de små vagnarna med EKG apparater och venprovsprylar. dessutom får jag ju möjligheten att sitta två timmar på en buss varje dag och sticka och lyssna på poddradio och när skulle jag annars göra det?
(fast frågan kvarstår ju om jag egentligen vet vad jag verkligen håller på med och om jag inte är bättre lämpad att huga ved eller vara en strandapa eller helt enkelt sitta på mitt tak i kvällsolen och dricka kaffe istället).



tiden med min nya flickvän ester är över, men vi hade några fina dagar och nätter när han
a) klättrade runt på mig mitt i natten
b) travade runt på mig mitt i natten (7 kilo kattgris på fyra minimala fötter. aj)
c) sjöng i falsett hela tiden, särskilt sin stora, väldigt minimalistiska one hit wonder "prrr"
d) fick olika slags tuppjuck och spasmer, sladdade runt på golvet och in under mattor etc etc
e) satt på golvet och blinkade åt mig som en liten uggla
f) snodde min mobil hela tiden och ringde bootycalls till jenny

nu ska han flytta tillbaka till samvetet om ingen kattvänlig själ vill ta sig an denna utomordentliga lagom tjocka kattgris i sina bästa år...?

***
just nu ska manuel, pojkvän till en av mina kombos, åka hem till tüskland. tycker jag han kan låta bli, vi har haft fett kul och han har tagit stort ansvar för min flamingo-obsession. fast han kommer tillbaka om en månad och har lovat att med sig en flamingo, det vore ju ytterst sympatiskt.

men vilken lycka att ha en partner som är i tyskland, det är ju skitnära.
ofta när jag ser par på stan som ser lite slentrianmässigt uttråkade ut tänker jag att ni vet inte hur bra ni har det, vänta bara tills de åker till thailand utan er så kanske det hela får ett aprikosfärgat skimmer över sig.
paula jag saknar dig
det är så mycket som ska fixas här hemma, stian ska skuras och locket ska läggas på brunnen. jag tyar icke längre, karl-oskar


pepp till alla hårt kämpande tävlingsdeltagare och övriga läsare!
och kom ihåg: om man ändå ska ha tråkigt kan man ju lika gärna vara ful också
(ifall ni tänkte bli lite mer bittra sådär tänkte jag)

tisdag 15 september 2009

dagens...

...tävlingsstart: ja i och med det här inlägget startar tävlingen. fyra personer är anmälda men det går såklar bra att skriva namn skostorlek och favoritdjur till det här inlägget och för den delen anmäla sig när som helst under tävlingens gång.
för att propagera för det fantastiskt fina priset och diverse tävlingsregler kommer en länk här

...konstaterande #1: jag blir väldigt blödig av att gå upp i svinottan. när jag hoppat ur scrubsen, in i trasorna och kommit hem...då blir allting väldigt sorgligt helt plötsligt.
först blev jag lite rädd och kände mig osjälvständig men sen kom jag på att jag är ju faktiskt inte genetiskt betingad att gå upp kvart över fem på det där viset.
dessutom blir det ju inte bättre av att jag går och lyssnar på gamla sommarprogram med storheter som mark levengood och nils simonsson.

...konstaterande #2: vissa lukter sätter sig verkligen i ens näsa, vare sig en vill det eller inte. idag har det varit näringsdryck med skogsbärssmak vilket officiellt gavs till en patient på avdelningen men i själva verket hoppade in rakt i olfactoria. skogsbär en får ta, men axe africa luktar ju godare...

...empiriska undersökning: hur kan man på bästa möjliga sätt undvika att tvätta håret under en väldigt lång period, utan att det för den sakens skull blir lika "intressant" och förfasande som diverse hollywoodfruar eller varför inte tala om maud olofsson? saken har ju undersökts i canada under sommaren med slutsatsen att saltvatten och sol är det göttaste. regnvatten är oxå bra och vill en få den riktigt fina touchen a la sofi fahrman är det majschipssmulor som gäller.
men det är andra tider nu, mindre sol, mindre hav, längre hår och inte lika fascinerande kuddfodral som jag nyttjade under sommaren (ifall det nu har nån betydelse). dagens empiriska undersökning blir då först att he en massa potatismjöl i håret tills jag tror att jag just vaknat upp ur min katakomb full med spindelväv, vilket iofs brukar vara känslan jag har runt fem på morgonen. sen i med saltvatten och resultatet har jag faktiskt inte sett än, men hela sveriges "hej jag har långt svallande hår och skriver töntiga blogginlägg om det och alla kläder jag köper och dyra drinkar jag dricker på white room"-brudar kommer att svimma av förtjusning.
och herregud vad mycket snack det blev om hår här nu då.

...beröm: jag fick öva på att ta venprov på en USK:a i personalen på avdelningen idag och hon sa att hon var fett imponerad eftersom hon var svårstucken och bara hade en bra ven som jag lycades hitta på en gång. och att jag "verkade som att jag aldrig gjort nåt annat, så lugn och stadig så". heja disa friskt humör! och tack till hon som ställde upp!

...nya karriär: det klättrades lite i canada och har väl iofs klättrats på både det ena och det andra under åren. idag gick jag iallafall till crux och klättrade på vägg med andra norrlänningar. riktigt najs! adrenalin, mjölksyra och talk i en salig soppa. och grymt mycket bättre för mjälten än boxning. jag kan som se mig där och på diverse berg tills jag ser ut som karl alfred fastlistrad på en bergvägg med et lyckligt flin i ansiktet. halleluja!

...ömma moder: eller ja hon är ju min mamma varje dag, men ibland kokar hon ihop nåt riktigt spexigt. vad det är har jag ingen aning om just nu, men torsdag kväll är uppbokad. vakandävaara? sött är det iallafall :)

...katt: ester, och kommer fortsätta vara resten av veckan. vi ska sticka och gosa och kolla på teve ihop. kanske dricka folle oxå, iallafall jag :)

...inköp: biljetter till norrköping nästa helg. det utlovas inflyttningsfest, kolmårdstroll, popcorn och allmänt mys och härj. precis vad som behövs.

puss och gonatt!

torsdag 10 september 2009

jag tycker det är lite skralt med kommentarer på den här bloggen

brukar jag muttra för mig själv ibland när jag går in och kollar, krank efter feedback och ingen har kommenterat mina eminenta inlägg. jag blir lixom lite avensjuk på alla de andra bloggarna, typ blondinbella som säkert har iallafall tre kommentarer på varje inlägg,
när jag både är snyggare och smartare.
hallåva, vad är det för stil hörrni brukar jag muttra efter det.
som jag skrivit om tidigare är det för mycket gnäll i det här landet, så jag ska inte spä på det. därför har jag kommit på den fantastiska iden att starta en tävling här.

den som kommenterar mest och bäst fram till (hmm vad ska vi säga, det kan ju inte vara för lång tid för då kanske ni glömmer att ni är med i årets tävling överhuvudtaget)...fram till 1:a november, vinner ett alldeles fantastiskt
första pris,
ett par hemgjorda vantar
à la disa

(eller ett stycke annan sorts stickat litet plagg om du redan har ett par vantar jag gjort)

oj oj oj, detta är chansen ni bara inte får missa
kolla här till på mitt handarbetsskryt till exempel:



tävlingsregler:
1. jag är enväldig domare. moahaha
2. fjäsk och mutor mottages tacksamt, särskilt i form av mat eller en biljett till thailand
3. den som kommenterat mest och bäst vinner
4. den som vill vara med i tävlingen anmäler sig genom att kommentera detta inlägg och skriva namn, skostorlek och favoritdjur, så ska jag hålla ordningen på resten
5. alla kommentarer behöver inte vara till mig personligen, ni får gärna kasta dynga och sånt på varandras inlägg, eller flörta eller vad ni nu tycker verkar kul
6. den 1 november presenteras den överlyckliga vinnaren här på bloggen och kontaktas av mig så kan vi snacka garn och grejer
7. ni som inte vunnit kan ju fortsätta fjäska sen så kanske ni får tröstpris


nä nu får det räcka med regler,
är ni på eller?
(jag vet nog att ni finns där...)

söndag 6 september 2009

veckomartyren. och ägg från helvetet.

och vem satt på bussen hem från praktiken i fredags om inte sven? ytterst passande. vi styrde kosan mot stenhagens köpcentrum för att halvt svimma åt att de säljer färdigkokta och färdigskivade ägg, fyra stycken i styrofoamform för 17 spänn.
folk som köper sådana borde fråntas sin rösträtt. det finns många andra som inte borde ha rösträtt heller (även om just den kategoriseringen kanske diskvalificerar sig eftersom vår form av demokrati ändå bara handlar om "kom hit och tyck, välj ditt förtryck" a la spexreplik. men ja, det är ju alltid trevligt att vara mer eller mindre cynisk mot den "normala" delen av pöbeln
som faktiskt skulle köpa dessa sabla ägg så varför ändra på ett vinnande koncept?)

till exempel borde folk som räknar poäng och antal kakor de ätit, samt de som kommenterar hur många persikor nyrika ryssar äter, inte heller få rösta. tydligen får man 2.5 poäng för ett tacoskal.
den som samlar flest poäng vinner säger sven x2


hur somhelst gick vi och inhandlade flamingovin och tillbringade sedan fredagskvällen med att fyllna till och skända veckorevyn, eller snarare komma fram till vad veckorevyn egentligen vill säga er riktigt kvinnliga kvinnor som läser den. btw så heter den inte veckorevyn, den heter
veckomartyren.

här kommer första numret:

och här är några bilder på redaktionen:


(det här är verkligen ellen i ett nötskal,
fuskmustasch,
fett med disk innanför tröjan
och en lapp i pannan där det står
"du är lite för packad"
+ flinet och tummarna men de är lixom alltid där)

dagens konstaterande: höstens hobby är ju definitivt att göra kollage, galore!!!!!

tchüss!

torsdag 3 september 2009

IVA och dagens lärdomar

idag började praktiken. hej och hå.
eller ja, nej, så himla hej och håigt var det ju inte för just den här dagen lyckades de ha bara en patient där på avdelningen. så jag hängde en del på uppvak oxå för de hade fler, men det var lixom lite hela dagen att "oj vad kul, flytta på en säng, äntligen nåt att göra".

jag är ju inte direkt en person som
a) gillar att sitta still, helst vill jag börja ta venprov och härja fortast möjligt, så jag lär mig allt jag är lite smått nervös för. jag vill känna att shit vilka skills jag har, injektioner är inte svårare än att knyta nåns skor, typ.
b) gillar att inte kunna ta initiativ att sätta igång med alla femtielva moment jag ska fixa, helt enkelt för det inte finns nån att fixa dem på
c) gillar lugna tysta rena korridorer. helst ska det vara blod och slabb och hets.

schyssta var de iallafall allihopa och jag tror det här kommer bli bra. och den v-ringade scrubsen var jag faktiskt riktigt snygg i. till och med snyggare än min sexy nurse-klänning :P

hur som helst, idag fick jag mig en liten tankeställare. jag fick springa lite till bussen och när jag visat mitt busskort sa chaffisen att
du kan ju iallafall säga tack för att jag väntade, nästa gång blir du kvar.
jag gick och satte mig och tänkte att varför ska alla vara så dumma mot mig hela tiden (det var lite tjafs i skolan häromdagen och jag är lite mentalt förvirrad och inte helt på topp). varför var han så otrevlig. jag betalar inte hans lön för att han ska skälla på mig satt jag och tänkte. fast sen tänkte jag om och satte på självkänslan för att inte ta det personligt.
sen kom jag ihåg att i canada säger alla tack när de kliver av bussen och när folk frågade mig där borta hur svenskar var tänkte jag i första hand på att vi är så sjukt otacksamma (fast jag vill egentligen inte kategorisera folks egenskaper efter vilken nationalitet de har).

vi har det sjukt bra men vi bara gnäller. jag har det sjukt bra men jag bara gnäller.
det är faktiskt en väldigt fin känsla att vara tacksam mot sig själv och andra och sitt liv hur klämkäckt det än låter.
när jag var i canada hände det en massa väldigt fina saker, jag träffade en massa fantastiska människor och upplevde hur mycket fint som helst, och jag gick runt och var helt pirrig och varm hela tiden för att jag var så glad över allting och kunde inte riktigt fatta att det kunde vara så bra. och varje morgon hade vi möte på gården och en punkt på mötet var appreciations. var och en fick säga saker den uppskattade, och det var så himla fint att göra det.
så jag tänkte göra det nu, så kanske jag kommer ett steg på väg att tycka att det inte suger fullständigt att jag är allmänt discombobulated.

jag känner tacksamhet över...

...att jag saknar canada, för det betyder att jag hade det väldigt bra där
...att jag kunde åka dit över huvud taget, för det betyder att jag har ett fritt liv där jag kan göra vad jag vill och att jag dessutom hade råd
...att jag kom hem den 25 agusti och inte den 28 för det betydde att jag fick tre dagar istället för ingen med braten
...att jag har bratsjukan för det betyder att jag tycker om någon som är väldigt långt bort väldigt väldigt mycket
...att jag kommit så långt att jag inte tar särskilt mycket negativa saker personligt längre. och att jag kan ta positiva saker personligt för det betyder att jag har bra självkänsla
...att jag inte behöver skuldsätta mig för livet för att gå den utbildning jag går
...att det finns saker jag är nervös för, för det betyder att jag kommer lära mig en massa av dem
...att stockholms nation finns för var skulle jag och den som sedermera visade sig vara sven annars ha fylleramlat över rökmaskinen den där ödesdigra kvällen när alla hamstrar i proppskåpet visade sig ha för många odjur i sin gurkburk
...att jag lever det liv jag lever. det kunde ha varit mycket värre.

så, nu får det vara bra för idag. om jag åker med samma busschaffis imorrn ska jag tacka honom.



kom och tänka på den här lilla snutten ur dunderklumpen nu. sådär vill jag vara.
(är jag ju.)

tisdag 1 september 2009

jag har skabb!

okej, idag är jag inte lika bitter som jag varit de senaste dygnen som känts som 100 för att jag sovit för lite, saknat för mycket och varit allmänt sådär förvirrad som jag brukar bli när exempelvis terminen ska starta men inget riktigt kommit igång än
jag har gnällt och surat och snyftat en del förutom när vissa gått in på skype eller fejjan, vissa fått mig att bryta ihop av skratt så som vanligt mitt i föreläsningarna och vissa gett mig en massa kramar. tack för det.

så, nu känns det lite bättre och hur firar man det bäst?
genom att lägga upp en klassisk bild på tre fjärdedelar av familjen kohlström anno ca 1993!!!

jaha, och hur var det här då?
1. erik. han har ju den klart snyggaste frisyren och de snyggaste urblekta knäna på jeansen (hoppas du inte tar illa upp, men du har ju blivit hemmafru så du har ju ditt på det torra tänkte jag)
2. disa. jag är typ nio år och längre än min äldre bror, som jag dessutom har två fingrar bakom huvet på. på min tröja står det "den glider in" även om det inte syns på bilden.
3. pappa. varför fick hans huvud inte vara med då? om jag inte missminner mig har det gått femton år och han har fortfarande kvar den där tröjan
4. bakmaskinen. pappas bästa kompis lär vara femti år vid det här laget.

oj oj, vad ska jag säga. det här är nog min favoritbild (fast jag har egentligen nån slags uppfattning om att du är en skillad fotograf mamma)

***
dagen har bestått av skola, där det äntligen pratades lite sår och slafs och bakterier, det gillar vi.
en uppgift vi fick i mikrobiologi var att välja en mikroorganism var, läsa på oss om den för att sedan skriva en fråga som kanske kommer komma med på tentan, om vad den kan ställa till med.
självklart valde jag skabb, vilket jag gladeligen gick runt hela rasten och basunerade ut till förskrämda grupper av klasskompisar som stod ute omkring och snackade.

jag har skabb!
sa jag :)

(det är inte svårt att skapa sig ett gott rykte, det svåra är att behålla det, tänkte att det här var en bra taktik)